Titel: Den nya människan
Författare: Boel Bermann
Antal sidor: 205
Serie: -
Utgavs: Augusti 2013
Recensionsexemplar: Ja, tack till Kalla kulor förlag!
Finns att köpa: [Adlibris] [Cdon] [Bokus]
Vad händer när barnen som föds inte är vanliga barn?
"Jag har dödat ett barn.
Det är vad de säger till mig här på polisstationen, i förhörsrummet.
Inombords skriker jag.
- Det var inget barn jag dödade. Det var något helt annat. Kan ni inte se det?"
Året är 2014 och inga barn föds längre. Världen är i chock, lamslagen över vad som sker. Efter några år börjar kvinnorna plötsligt bli gravida igen, men de nya barnen är inte som barn brukade vara. De leker inte, de iakttar i stilla tysthet.
Mot sin vilja blir Rakel involverad när hon råkar döda ett barn. Hon är en av de första som inser att den nya människan är ett hot mot mänsklighetens hela existens.
Fler och fler nya barn föds och de har en snabbare utvecklingstakt än vanliga människor. En brutal incident på Rakels arbetsplats ställer hennes tillvaro på ända. Rakel flyr, bort från ångesten och sviken kärlek. Men i jakten på tröst i tillfälliga förbindelser och berusning händer det som verkligen inte får hända..
~ * ~
Låt mig bara inleda med en applåd till Boel Bermann, världen behöver definitivt fler dystopier och fler svenska författare. Bermann, du slog två flugor i en smäll!
Inte nog med att detta är en dystopi som delvis utspelar sig i Sverige, det är en riktigt bra dystopi dessutom! En dystopi vi inte har läst förut, en dystopi vi inte förutsåg. Bermann har verkligen lyckats vara nyskapande, hon har skapat en värld vi inte kunde skapat själva. Jag älskar det!
Om jag ska börja med att lyfta fram allt det positiva så känns det givet att nämna Bermanns vackra språk. Hon skriver så enkelt, så självklart, journaliströtterna syns verkligen! Hennes språk påminner lite om Sandbergs (Vi är inte sådana som i slutet får varandra) språk. Orden är valda med omsorg, varje mening är en gåva till mig som läsare (och jag tackar och bockar ödmjukast).
Jag hade gärna fått veta lite mer om karaktärerna, jag blev lite kastad in i alla tragedier. Men vem var egentligen Rakel innan den nya människan kom? Vad hade hon för drömmar och ambitioner? Eftersom att Den nya människan bara är på 205 sidor så finns det definitivt utrymme för att utveckla några huvudkaraktärer. Detta är egentligen en väldigt personlig önskan, jag tror faktiskt att Bermann vill ha det såhär, det känns helt enkelt som hennes stil.
Den nya människan är spännande från första till sista sidan. Intrigen varvas med tidningsartiklar vilket ger mig som läsare en bred bild av vad som sker. Inte nog med att det händer något hela tiden, boken får mig att fundera över mig själv, mina värderingar och inte minst världen. Jag gillar!
+ Handlingen och språket! Fantastiskt roligt att läsa något som inte liknar något annat jag någonsin läst!
- Jag hade velat lära känna huvudkaraktärerna lite bättre.
Någon mer som har läst Den nya människan? Vad tyckte ni? Någon som blev nyfiken? :)