Juni 2013!

Bättre sent än aldrig eller hur? :) I vilket fall så kommer summeringen från juni först nu, snart är det alltså dags för summeringen från juli (som just nu ser ut att bli riktigt kort).

Antal böcker: 6
Antal sidor: 2311
Antal böcker på svenska: 6
Antal böcker på engelska: 0

Lästa böcker:
Blå måne - Alyson Noël
Änglarnas kamp - Becca Fitzpatrick
Vi är inte sådana som i slutet får varandra - Katarina Sandberg
Stad av Skuggor - Cassandra Clare
Alice i Zombielandet - Gena Showalter
De odödligas regler - Julie Kagawa

Månadens bästa: Vi är inte sådana som i slutet får varandra, Stad av Skuggor och Alice i Zombielandet!
Månadens besvikelse: De odödligas regler. 

Juni var alltså också en bra läsmånad! Skönt, juli är som sagt inte alls lika bra.. Dessutom läste jag ett par riktigt fantastiska böcker :) I juli hoppas jag på att hinna läsa i alla fall den första boken i Starcrossed serien!

Hur såg juni ut för er? Fick ni läst allt ni hade tänkt er? Några nya boktips? :)

Recension - Förr eller senare exploderar jag av John Green!

Titel: Förr eller senare exploderar jag
Författare: John Green
Antal sidor: 307
Serie: -
Utgavs: Januari 2013
Finns att köpa: [Adlibris] [Cdon] [Bokus] 

Hazel är 17 år och kommer aldrig att bli frisk igen. Det har hon vetat sedan dagen då hon fick sin cancerdiagnos för tre år sedan.
Hazels mamma är orolig för att Hazel ska missbruka Americas Next Top Model och bli allt mer isolerad hemma vid teven. Depression är ju en vanlig bieffekt till cancer har hon läst (Hazel menar att det inte är cancern som gör henne deppig - det är vetskapen om att hon ska dö). 

Lösningen blir att anmäla Hazel till kyrkans stödgrupp för unga med cancer. Men mötena visar sig vara allt annat än uppiggande och följer ungefär samma mönster som ett AA-möte.
Men en eftermiddan i den där stödgruppen förändras livet. Augustus Waters, friskförklarad från sin cancer, dyker upp. Hazel möter Augustus Waters blick och deras kärlekshistoria ska komma att bli en sådan som poeterna diktar om. E p i s k. 

~ * ~

Min första tanke efter att ha läst färdigt Förr eller senare exploderar jag var: jag kan inte göra den här boken rättvisa med en recension, mitt språk kan inte göra detta mirakel rättvisa. 

Trots det tänker jag försöka. Till att börja med är Greens bok ett mästerverk, jag skojar inte, den borde fan ta mig räknas in bland världens sju underverk (åtta då enligt min nya beräkning). Detta är en så otroligt vacker och framförallt viktig bok som inte handlar om mindre än att leva! Hazel Grace och Gus är det perfekta paret, nya Romeo & Julia fast utan allt slisk och utan alla dramatiska familjemedlemmar. Hazel Grace och Gus har en kärlek som varenda nu levande par kan lära ifrån. Deras kärlek är så otroligt upplyftande och trösterik. 

Jag älskar varenda karaktär som Green har knåpat ihop. Alla har så tydliga personligheter, alla är så älskvärda på sitt egna vis. Till och med föräldrarna känns som mina vänner. Förr eller senare exploderar jag lockade till skratt första halvan och därefter en outtömlig ström med tårar. Jag låg på riktigt och grät som ett litet barn genom 150 sidor.  

Boken är slut sedan flera timmar tillbaka och jag är fortfarande mållös, försöker fortfarande smälta detta hopplock av bokstäver som bildade ord som bildade otroligt vackra meningar och formuleringar för att till sist få fram ett makalöst resultat. Förr eller senare exploderar jag känns viktig, eller rättare sagt den är viktig. Otroligt. Fruktansvärt. Viktig. 

Jag tror aldrig att en bok har berört mig så som Greens underverk gör. Green, jag står i evig tacksamhetsskuld till dig! 

+ Allt, allt och allt! 

- Inget, inget och inget!

Jag vet att jag är lite sent ute men finns det någon som fortfarande kan tänka sig att diskutera Förr eller senare exploderar jag? Jag har så mycket känslor för den här boken att det snart känns som att jag kommer att explodera! Vad tyckte ni? Någon som känner som jag? Någon som blev besviken?

Long time no see!

Åh mina älskade bokbloggar-kamrater! Så frånvarande jag har varit. För att fatta mig kort vill jag bara poängtera att jag har jobbat 50 timmar/vecka och därför i stort sett bara jobbat, sovit och ätit (knappt). Nu är jag i alla fall äntligen ledig i helgen! Kan ni tänka er, min första lediga helg på hela sommaren (!) och den helgen planerar jag givetvis att spendera med er :)

Detta innebär att det förhoppningsvis kommer att vräka in inlägg idag och imorgon och sen kanske bli tyst ett tag till, men tills dess att blir tyst igen hoppas jag att jag ska hinna ge er lite att läsa!